Bit för bit

 

Söndagen går mot sitt slut. Helgen följer i samma spår. En del lättnad över att man under helgen fått ganska många saker genomförda. En stor mängd vemod och ångest på grund av fredagens händelse, som fortsätter lämna spår inombords - om än mindre nu än tidigare.

 
Manifestation idag på Sergels torg. Tanken slog mig aldrig att åka dit. Aldrig. Alldeles för mycket folk. Alldeles för nära inpå...
Funderar på att våga mig förbi imorn. Kanske på lunchen. Eller kanske efter jobbet. Eller - om det är fint väder - ska jag passa på lite snabbt innan jobbet, att ta en promenad från TC till kontoret och ta det på vägen...
Jag skulle gärna vilja se det. Går förbi. Känna in. Men samtidigt känns det obehagligt. Bara tanken på det ger mig rysningar.
Eller, kanske att jag istället skulle ta mig till Kungsträdgården och se körsbärsblommorna som är på väg...
 
Helgens från början två sidor långa lista över saker att göra, växte till totalt 4,5 sidor.  Finns ett fåtal saker kvar. Inga måsten, men såna där saker jag funderat på att göra och som vore bra att få gjorda. 
 
Så, vad har jag fått gjort?
Jag har bytt fodral på prydnadskyddarna. Allihop. Jag har dammsugit. Städat ur badrumsskåpet och rensat bort sånt som inte används. Ordnade samtidigt så att en av hyllorna tömdes helt. Den ska få fyllas på av grejer av F. Min F. Min fina, fina F ❤️
Han har även fått en låda i byrån och däri ligger det redan lite kläder sedan sist han va här. Papper från ca 2 år tillbaka har gåtts igenom och sorterats in i pärm. Spisen är rengjord. Skafferiet har rensats ur. Jag har städat och organiserat i städakåpet. Gått iväg med sortering till soprummet. Lakan är bytta i sängen. Tagit bort vinter/höst-kläder från garderob och skohylla. Handlat. Lagat mat...
 
Samtidigt har jag hållt mig konstant uppdaterad på nyheterna. Har hört allt. Flera gånger. Har försökt lyssna så pass mycket då att jag möjligen skulle kunnat framkalla nån typ av "ut-tjatning", men utan större resultat. Har däremot börjat irritera mig på vissa av reportrarna och hur de uttrycker sig fel. 
 
Natten till idag fick jag lite mer sömn iallafall. Jag tog dock hjälp. Det kan va bra ibland. När man behöver det. Det va längesen nu - vilket känns skönt - men det är bra att det finns.
Även nallen har fått ställa upp. Han fick klä på sig F's tröja. Tröjan luktar som F. När han är här "duttar han på" av sin parfym så att jag har han nära, även när han inte är fysiskt nära ☺
 
Imorn är det måndag. Då ska jag tillbaka till kontoret. Känns vemodigt. Jag vill tillbaka, men det känns lite obehagligt. Vill inte känna så.
Jag vet dock att jag behöver det. Jag - eller VI - måste gå vidare...

Kommentera här: